Vardagstankar

Det är inte alltid så lätt att få mig mållös men idag hände det. Telefonen ringde och det var en mycket nära och älskad väninna som ringde. Det var lite småprat om allt möjligt men jag hörde på henne att det var något hon ville ha fram. Det var ändå så att jag tyckte hon fick klämma det ur sig utan att jag frågade.

Men aldrig trodde jag det var detta jag fick höra idag. Jag trodde hon skulle säga att hon skulle komma till stan och hälsa på, vi skulle gå på Thai och käka, prata och bara har mysigt.

"Jo... Du förstår.. jag tänkte fråga Dig om Du vill vara bröllopssvittne" kom det. Ja, ni anar tystnaden! Hon som aldrig mer skulle gifta sig har nu friat till sin sambo och fått ett ja!

Innan jag fick fram ett vettigt ord och förstod vad hon frågat mig om.. ja, jag vet inte vad ljud det kom ur strupen men chockad, det var jag... och full av vördnad och ärad av att få denna fråga för första gången i mitt liv! Att det är just hon som frågar, betyder oerhört mycket!! Tack! och GRATTIS!!

Sedan blev det en dryg timme av skratt, prat om livets alla sidor.

Inte bara det. Jag fick frågan om jag också ville vara fotograf!  (Det är andra gången jag tillfrågas om jag vill vara bröllopsfotograf men förra gången kunde jag inte) Åh.. vad utvald jag känner mig! Verkligen! Det skall bli så roligt att få vara med om detta! Det ser jag fram emot, minst lika mycket som det blivande brudparet!

Den dagen i almanackan står endast en sak inskrivet! Deras bröllop!