Vardagstankar

I väntrummet på vårdcentralen igår, träffade jag på en ung kollega från en annan avdelning. Hon svor och var arg för att hon halkat omkull och la skulden på hyresvärden. "De har inte plogat, inte sandat, inte saltat. Ingenting" och så fortsatte svadan.

Jag förklarade att våran hyresvärd inte längre har hand om den biten av yttre tjänst utan det ligger på entreprenad. Detta har hyresvärden gått ut och informerat om; dels med papper i brevlådorna men också via morgontidningarna. Det har inte gått att missa.

Ändå fortsätter hon att gorma på att det är hyresvärdens fel bla bla bla och att på deras gård, där hon bor, där har de visst hand om det. *suck* Det var ingen idé att ens försöka få henne att förstå. Dock vet jag också vad denna unga kvinna brukar ha på fötterna - oavsett väder. Det är inte precis vad jag kallar lämpliga skor på isigt och snöigt vinterunderlag.

Jag får känslan av att det finns människor som bara kräver att det skall vara alla andras fel så de själva kan ta sig fram helt utan ansvar. Men vi har faktiskt ett personligt ansvar också. Det skulle inte falla mig in att gå i sommarklackade skor/stövlar när det är isgata ute. Hela vintern har jag trampat på i mina tunga vinterkängor som håller värme och ger stabilitet, som ger mig en större möjlighet att inte falla omkull. Egentligen borde jag skaffat broddar också.. men det kommer väl en vinter till.

Nej, ta lite ansvar. Det går inte att tro det är sommarunderlag för att sedan falla omkull på isgatorna och sedan lägga skulden på hyresvärden och anmäla dem.