Vardagstankar

Igår var de här: Det blivande brudparet. De hade med sig gott marinerat kött och själv hade jag fixat potatissallad, grönsallad och bakat matbröd. Alla nöjda och glada.

Det är två år sedan vi träffades, bruden och jag. Det var när hon presenterade sin blivande make. Det beror bl.a på att hon flyttat längre ifrån stan än hon förut bodde. Men det fina med oss är att vi behöver inte kvantitet. Vi satsar på kvalité och som hon sa igår; det känns som om det var igår vi träffades. Vi tar lätt upp tråden där vi la den och fortsätter. Vi behöver inte ses och höras varje dag, varje vecka. Vi klarar oss bra ändå och vet vart vi har varandra.

De stannade några timmar och det blev en skön stund på uteplatsen innan maten. Det blev också prat om bröllopet som ingen egentligen vet om. Det är brudparet, brudens morbror och jag. När folket kommer på eftermiddagen för att fira att de köpt hus och flyttat in i, skall jag också under maten plinga i glaset, presentera mig och vilja utbringa en skål för husköpet och på ett eller annat sätt skall jag också presentera att de nu mer är Herr och Fru X.

Det skall verkligen bli roligt!

Jag kommer inte bara vara bröllopsfotograg, jag är också tillfrågad om jag vill vara bröllopsvittne och det vill jag ju gärna.